Visas nu

Visas nu 

Odyssé – en resa i konsten

2.2.2019–2.2.2020

Odyssé – en resa i konsten är en utställning med verk ur Lars Swanljungs konstsamling. I utställningens namn förenas Swanljungs intresse för Grekland och dess kultur och det eviga sökandet.

Konstsamlaren Lars Swanljungs (f. 1944) samling omfattar över 800 verk och har utökats i över 30 års tid ända från slutet av 1980-talet. Dessa årtionden har för samlaren betytt en resa i konsten – talrika möten med konstnärer, konst- och andra branschers utövare.

Amerikansk popkonst utgjorde gnistan till konstsamlandet och följdes därefter av nordisk och finsk konst. Samtliga tre perioder är representerade i utställningen. Det visas målningar, skulpturer och grafik av konstnärer som Roy Lichtenstein, Georg Gudni, Hulda Hàkon, Carolus Enckell, Silja Rantanen och Martti Aiha. Med finns också nyaste anskaffningen av Anssi Kasitonni.

Swanljungs ursprungliga tanke var att hålla sig till den egna generationens konstnärer, men samlandet utvidgades att beröra förutom den yngre generationen, även fördomsfritt olika tekniker, uttryckssätt och material inom konsten. Samlingen omfattar abstrakt, minimalistisk och konceptuell konst, men även verk med ställningstagande, lekfullhet och humor. Förutom målningar, teckningar, grafik och skulpturer har Swanljung samlat videokonst samt fotografier i stor omfattning. I utställningen finns ett litet utrymme, där verken byts ut med jämna mellanrum under utställningstiden.

I samband med utställningen utges en publikation med samma namn. I den förekommer en dialog i intervjuform mellan konsthögskolans dekan, konstnären Jan Kaila och Lars Swanljung. Dialogen öppnar upp Swanljungs resa i konsten.

Lars Swanljung donerade sin nutidssamling till Vasa stad på hösten 2018. Samlingen som tidigare varit deponerad får nu permanent hem på Kuntsi museum för modern konst.

Hans Rosenström: NO LAND IS AN ISLAND

15.6.–6.10.2019

Utställningens intima verk bjuder in besökaren att spetsa sina sinnen och vara närvarande i olika rum och situationer. Vid sidan av ljudinstallationer får man i Kuntsi även se videoverk, fotografier och fotogram. Verken sammanfogas av idén om växelverkan, det faktum att vi lever insvepta i vår omgivning – i en helhet, som formar oss – på samma sätt som vi också själva påverkar allt som omger oss.

Genom att göra besökarens närvaro till en del av utställningens dramaturgi berättar verken en historia om varats ömsesidiga växelverkan och verkan av våra handlingar. Rosenström tror att allt i världen är ett, invecklade i och beroende av varandra och att alla handlingar har följder och att ingenting kan klara sig i isolering från det övriga.

Utställningens tyngdpunkt i nyare verk

NO LAND IS AN ISLAND är Rosenströms hittills mest omfattande utställning på ett museum. Den består av ett urval av konstnärens verk från de senaste tio åren men tyngdpunkten ligger klart på nyare verk.

Rosenström har bearbetat och omarbetat gammalt material och tidigare tankegångar och då har gamla verk blivit nya. Till exempel verket So far by now har tidigare varit utställt i Riga (1st Riga International Biennial of Contemporary Art 2018), men nu har verket fått en form som uttryckligen är planerad för denna utställning. Ett annat exempel på konstnärens arbetssätt är en serie med 19 fotogram Jökulsárlón II (2017). Fotogrammen var tidigare i Helsingfors upphängda på vita väggar, men nu är de upphängda med en ny arkitektonisk lösning i ramar som är speciellt skapade för rummet i Kuntsis museum.

Rosenström representerar nutidens sätt att arbeta med bildkonst

Rosenström vill komma bort från det ålderdomliga skapandet som håller sig i ”vissa ramar”. För honom är konstnärligt arbete det faktum att man i skapande verksamhet måste ta hänsyn till såväl konstnärens som besökarens alla sinnen och detta bör också återspegla sig i slutresultatet.

Rosenströms utgångspunkt är att  allt påverkar allt i omgivningen och detta för sin del påverkar skapandet. Detta syns på det hur konstnären fullbordar sitt verk och förenar material samt fattar arkitektoniska beslut gällande helheten vilka harmonierar med innehållet i verket. Konstnären gör alltså en övergripande upplevelse av utställningen.